Det skulle bli väldigt intressant att få åka till London och få besöka en av de största mässorna för teknik som kan användas inom pedagogiken. Vi skulle även få lyssna på ett antal föreläsningar från människor som kom från olika delar av världen om hur de hade implementerat teknik och arbetade med dessa inom skolan. Detta var alltså inte bara datorer utan det rörde sig om mobiltelefoner, Ipods, digitala filmkameror mm, det vill säga teknik.
BETT-mässan var en överväldigande upplevelse. Det fanns så mycket att ta in så man jag blev lite ställd och visste inte riktigt vad jag skulle titta på eller vad jag skulle börja någonstans. I inledningen av resan så sa våra ledare åt oss att fundera på vilka ”glasögon” vi skulle använda oss av när vi gick runt på mässan. Alltså, vad var mitt mål med BETT, vad ville jag ha med mig därifrån? Jag arbetar som So-lärare på Söderskolan och har under en längre tid funderat på hur jag skall kunna göra So-ämnena mer lättillgängliga och intressantare att läsa. Jag vill försöka få in mer ”göra” för eleverna och inte bara ”läsa”. Med detta i tankarna tog jag mig in på mässan för att leta mig fram i labyrinten av människor, maskiner och ställningar. Det jag tillslut hittade var smartboards i alle handa utföranden och med skiftande kvalité och program. Ett i mitt tycke intressant hjälpmedel att använda i skolan. Dessa kostar dock en hel del pengar så det kommer nog att dröja ett tag innan jag ser något sådant på skolan. Vidare hittade jag några spel som verkade mycket intressanta. Ett av dem heter ”Global conflicts”. I detta spela så skall då spelaren röra sig runt i ett krigshärjat område. Spelaren är journalist och kan skriva ifrån olika synvinklar beroende på vilka människor spelaren intervjuar. Det fanns även arbetshäften med där eleven kunde skriva artiklar, svara på frågor och få mer information. Detta skulle göra att jag som lärare kan styra eleverna till att läsa och skriva utifrån olika perspektiv inom en konflikt för att sedan debattera och diskutera detta i klassrummet.
Föreläsningarna var givande och i mångt och mycket intressanta. Dock var det inte något direkt nytt som jag fick ta del av utan mycket hade jag hört eller läst om innan. Men trots detta så fick jag mycket inspiration och en del tankar och funderingar jag har haft grävdes fram ur de mer dunkla delarna av hjärnan. En tanke som slog mig under föreläsningarna var att många av de exempel som lyftes fram var från skolor som var byggda och organiserade på ett sätt där tanken kring teknik varit med från början. Även lärandet hade organiserats på ett sätt så att det skulle främja användandet av tekniken inom skolan. Det vi försöker att genomföra i Falkenberg är att implementera ett nytt verktyg i en befintlig organisation med befintliga tankar kring lärande. Jag anser ändock att vi har kommit en bra bit på väg i vårt sätt att tänka kring datorer och på vilka sätt vi kan använda oss av den nya tekniken.
Det stora utmaningen med en-till-en projektet som jag ser det är att hitta modet att släppa det man kan för att pröva något nytt, beträda okänd mark. Det gäller att hitta nya sätt att lära ut, eller som många föreläsare nämnde att guida sina elever mot ny kunskap.
/Conny Edman